Livat i Björknäs.

Lillis fyller ojämnt (eller jämnt, beroende på hur man ser det).

Lillapan fyller ett halvår idag. Exakt.

Vi firade inte med tårta. Men om vi gjort det hade vi nog haft något i den här stilen:

Tjing pax för marsipanrosen!

Kattliv.

Det är klös i Claes.

Stoppa pressarna!

Lillapan har lärt sig sitta.

Typ, (det är lite svajigt).

Vikgubbar.

Häromkvällen, det var bestämt i lördags (efter det att vi kommit hem från Kungsberget), fick vi besök. Den här kom. Och den här. Den här var redan på plats. När vi svullat i oss våra pizzor fick vi den briljanta idén att göra vikgubbar. Vi gjorde tio, Härmapan bjuder på tre.

Resultatet:

Clownen Manne.

Farmen-Qristina.

En av bröderna Bronett.

Så ljuvliga konstverk borde egentligen förunnas ett canvastryck eller åtminstone en välgjord inscanning, men jag räcker ett stort finger åt konstetablissemanget och väljer att, av ren lathet, bara Photo Boota in dem i det digitala arkivet. Ber om ursäkt för det.

Trehjuling.

Ilskan över att Lillapans barnvagn pajade i fredags har lagt sig nu. Vi har köpt en ny jävel på blocket. Det blev en "hipp" trehjuling, något Härmapan aldrig trodde skulle komma över tröskeln här hemma. Men den är faktiskt inte så dum, den där Urbana jungelvagnen (Urban är för övrigt ett bra namn).

Så här ser den ut:

Jag-är-en-medveten-hipp-förälder-som-bor-på-söder-och-jobbar-med-media-vagn. (Fy fan)

Jag är en supertönt som bloggar om barnvagnar, men nu när inlägget ändå är skrivet så är det väl lika bra att publicera skiten.

Jag trycker på knappen nu... eh, nu.

Lördagen, så som jag såg den.

I fredags kväll flyttade AKK in i Härmapehuset. Hon är lite av familjens favorit. Vi åt mat och drack lite vino tinto. Fast bara lite, för kl.06:00 dagen därpå var det dags för uppstigning. Det var utflyktsdtajm och vi skulle till Kungsberget. Apmannen och hans lagkamrat "Killen-med-byråmössan" skulle nämligen tävla i en snowboardtävling. (För att gå händelserna i förväg kan jag avslöja att de kom femma och vann en varsin tröja - yay!).

BFF.

AKK, Lillis och jag hade häng. Tävlingshoppsskrället låg skitlångt upp i backen, men Ola, ja - pistör-Ola ni vet, körde upp oss med sin skoter. Han var bäst.

Så här glada blev vi när vi fick veta att pistör-Ola skulle köra upp oss till hoppet. Lillapan är tristast och ligger bara och sover i sin vagn.

Fast innan vi tittade på tävlingen drack vi elvakaffe minus kaffe, plus choklad (och macka och ägg).

AKK försökte smälta ner sig själv och bli ett med liggunderlaget, de gula byxorna var i vägen.

Så här kunde det till exempel se ut när snåbårdåkarna hoppade.

Fast vi föredrog att se på det här. Utsikten alltså.

Det fanns gangsters i Kungsberget.

Sedan åkte vi hem.

Slump nummer två.

Härmapan skrev om en turkos slump för ett tag sedan.

Nu har det hänt igen! Det har slumpat sig alltså. Den här gången blev det en svordomsslump på nattduksbordet. Eller en j-slump om man hellre ser det så.

Förbannat.

Nu är Härmapan jädrigt arg.

För barnvagnsskrället gick sönder idag.

Jaha, och nu då?

Nästan festligt.

Det här efternamnet är bara ett u och ett s ifrån att vara skitkul.

Nattbuss 807.

Häromdagen hamnade Härmapan bakom Nattbuss 807. Här är bildbeviset. Taget med sopig mobil i 70 knyck. Samtidigt som jag körde. Säkert olagligt.

Filmiskt på motorvägen.

Praktikant.

Idag har Lillis varit praktikant på Härmapsmorsejobbet.

At the office.

At the studio.

Här har ni en sång om en annan som brukar följa med på jobbet.

Knegar´n.

Jaha, då drar Härmapan snart till jobbet då.

Klockan är för övrigt drygt kvart över sex.

Tjenare.

Den lilla negerdockan Olle.

Lillapan gillar att lyssna på sagor. Lyckligtvis har Härmapan mängder av barnböcker sparade från litendomen. Däribland Ulrikas dockor från 1969 (3:e upplagan tryckt 1984). I den sedelärande sagan får läsaren följa slarvmajan Ulrika som tillfälligt blir av med sina leksaker då hon inte tar hand om dem. Bland de negligerade toysen finns bland annat "en liten negerdocka, Olle". Inte så värst PK.

Hon har både en liten negerdocka och en dockpojke.

Olle får sitta utanför.

Jobbigt värre.

Det är jobbigt att leta frysskåp. Apmannen och Lillis tar en välbehövd vilopaus på Elgiganten.

Mmm... massage.

Goja Fasika.

Idag gick Härmapan med familj på restaurang. Efter att vi stressat runt på Media Markt, Elgiganten, blablabla o.s.v. i jakt på ett tyst, energisnålt frysskåp (nu jädrar ska det storkokas och bullbakas) hamnade vi till slut på Goja Fasika, ett etiopiskt ställe på Södermalm. Svärmor och svärfar var med, de höll nästan på att trilla av stolen när maten kom in. För hoppsan - alla skulle visst äta från samma gigantiska fat. Och med fingrarna, därtill. Svärmor bad om en gaffel, eller "fork" som hon kallade det. Sedan konstaterade hon att det nog var okej att dricka kranvattnet där. Jag glömde tyvärr fota maten innan vi högg in, men så här såg det ut på slutet. Lite som att ett mord skett på tallriken. Mordet var ganska gott.

Hackat nötkött. Lammgryta. Injera. Keso. Typ.

Hon sover jämt.

Lillapan tycker att tågresor är ett jädra sömnpiller alltså.

Blå neon.

Härmapan undrar om SJ varit med i Pimp my ride?

Favorit i repris.

Det blev nära nog ett Lillåstuge-hat trick för Härmapan idag. Vi kom i alla fall i mål två dagar i rad. Det hade lätt blivit en tredje om det inte vore för att vi måste åka "hem" (fasiken - det här är ju det äkta hemma) i morgon. På fredag ska jag till jobbet för fotografering, och på måndag börjar allvaret. Hejdå föräldraledighet. Hej tidiga morgnar och lön för mödan.

Nåväl, så här hade vi det idag.

Härmis, Lillis och Ellis.

Sedan åt vi våfflor med hjortonsylt a.k.a. mylta,

Härmapan säger bara jäää!

...för jag behöver inte säga något mer.

Lillis och hennes FETA goggles.

I love längd.

Gänget och jag. Och hunden.

Tjing pax etta!

Jag var först upp i liften idag. En timmes åkning senare är jag svinnöjd och ska dricka kaffe.

Hejdå.

Snart öppet.

Barnuppfostran.

Idag inledde Lillis och jag dagen med att ta ett gemensamt bad, det gäller att passa på när man hälsar på hos folk med kar. Efter det drog vi in till byn och fikade med en massa tanter. Däribland tant Nanna. Hon har sina egna idéer vad gäller barnuppfostran.

Lattjo grej, hette det tomat sa du?

MotorsågsMajsakern.

...och brinnande bensin.

Duved style.

Föreningshuset i Duved.

Eller som min vän Anna sa; "Kunde var´t Väse, kunde var´t Texas".

Härmapan lever.

Ett tag trodde ni att jag dött va?!

Uppdateringsstatus noll komma noll, noll. Härmapan har haft sina skäl men nu jädrar ska ni få tjuvkika i min dagbok igen.

Here we go.

Lillis och jag drog till fjälls i tisdags. På tåget var hon varm, Lillis alltså. Tack och lov bjöd en fellow mom/Florence Nightingale som satt i samma tågvagn på en bäbis-Alvedon. Då slutade Lillskiten att gnälla och vi hade en mycket trevlig resa. På kvällen blev det dock värre (det blir alltid värre framåt natten) och när jag kunde steka ägg på Lillapans panna insåg jag att det här snacket om att ungar kan få feber efter vaccinationen (Lillis fick sticket i måndags) inte bara varit tomt prat. Över 40 grader celsius med dubbel dos Alvedon i kroppen. Det är varmt det. Vid fyratiden på morgonen satt Lillapan i Apmormoderns famn och tittade på reprisen av Just Shoot Me, allt för att hålla modet uppe.

Nåväl, lite feber har inte så många dött av och det gjorde heller inte Lillapan. Tack och lov.

När Lillis kryat på sig var det så dags för mig att förvandlas till snowboardfantomen. Jag gör lätt det när jag befinner mig till fjälls. Det var ljuvligt. Brorsan + familj var också i trakten och vi shreddade barnbackarna sönder och samman. Radical.

Efter ett par dagar i backen fick jag väldigt ont i kroppen. Och blev trött. Och fick ont i magen. Och... (känsliga läsare varnas!) började sprutbajsa vatten. Yay! Sjuk. Igen.

Jag blir alltid sjuk när jag är hos morsan. It´s a curse.

Av hänsyn till er, kära läsare, låter jag bli att lägga upp en bild på mitt bajs. Men här nedan kan ni få se lite annat från veckan som gått.

Just Shoot Me. Please.

Brorsbarnet och jag och älgen.

Vi åkte lift...

...och vi åkte snowboard.

Inte så liten längre.

Sitter på tåget mot Åre. Inser att Lillis växer så det knakar. Hon tar ju för bövelen upp ett och ett halv säte nu. Det är groteskt.

X-mjuk.

Det är samma visa varje kväll. Och morgon med för den delen. Härmapan slås a-l-l-t-i-d av hur jävla gött det är att borsta tänderna. Det ska vara TePe. X-mjuk.

Ta den i munnen.

Graffiti.

Igår när Härmapan och Lillis promenerade på Södermalm passerades följande väggkladd. Inte så särskilt särskild men den lilla texten fångade mitt intresse.

"Cigg är som en metafor för graffiti..."

Jag fattar inte. Är jag gammal? Kan någon förklara?

Det är viktigt med rätt namn på sin business.

www.mattadoor.se