Kombinera jobba hemma/vara hemma med sjukt barn.

Vilket skämt. Jobbar nu istället.

Häpp.

Långpanna.

Natten mot tisdag...

01:00-05:00 Lillapan har typ fått rabies och är helt sjövild. Härmapan kan inte sova. Skjut mig.

05:00 Välling äts och Lillapan däckar i paltkoma.

05:45 Väckarklockan ringer. Skjut mig.

06:15 Bygger upp en fet mur av kuddar, täcken, överkast, morgonrockar för att skydda den lilla som däckat i våran säng.

06:30 Åker till jobbet. Somnar nästan på bussen.

07:30 Sminkar mig i logen, mobilen ringer, Lillapan har ramlat ur sängen och skriker som en stucken gris. Ridå.

08:00 Förinspelning av sommarprogram. Några få plusgrader och SPÖREGN. Ingen ljustekninker bokad. Ljudtekniker en kvart försenad. Jag ska vara barfota i ett av tre program. Ridå igen. Oroar mig för Lillapan och har sjukt dåligt samvete. Skjut mig.

11:30 Sushilunch. Äntligen något bra.

11:30-16:30 Jobb och så, som vanligt.

16:30 Sminkning och ombyte för ytterligare en inspelning. Eller vänta... nu kommer producenten och säger att allt är framflyttat. Inspelningsteamet innan oss har tydligen dragit över sitt pass och all teknikpersonal måste ju ha rast och så innan vi kan köra. Megaridå.

Skjut mig.

Utveckling.

Frånvarande föräldern Härmapan följer Lillapans utveckling via bloggläsning på arbetstid. Du får också se om du vill, här.

Jag är en snigel.

En vanlig dag på jobbet. Bara.

Hej!

Jag håller på att jobba ihjäl mig men jag blev glad när vi drog på inspelning i torsdags. Ibland liksom bara stämmer det - kaffe i bilen, serverat i ett muggskrälle som för en gångs skull passade i mugghållaren. Tack inslagsproducenten!

P.S. Det fanns mjölk också. D.S.

Nu ska jag fortsätta att jobba och ha pollenallergi.

Arslet fullt...

...inte så dumt ändå.
Härmapan lever och jobbar. Parken Zoo och manusmanusmanus-skrivande.

Helt OK.

Tänkte skriva ett inlägg.

Men jag orkar inte. Deppar ihop inför morgondagens avfärd mot Storstad och jobb. Hur göra för att slippa jobba, bara hänga?!

Inte så dumt med måndag ändå.

Idag har Härmapan haft en ganska vanlig måndag. Vaknade dock av mig själv 05:50 i morse och längtade efter att stiga upp, det var weird och allt annat än vanligt. På jobbet var det business as usual. Jag rullade runt på rullskridskor (gör jag alltid på kontoret), värmde kasslern i pizza-micron och snokade bland mina kollegers saker. Och hoppsan, damen tvärs över kanske inte skulle ha lämnat kalendern "uppfälld".


Okynnesåkning till skrivaren/kaffemaskinen/toaletten.


Easypizza. Bästa micron.


Jag vill inte bli inblandad i det här.

Jag hinner inte...

...jag måste jobba.

Minisemestern i fjällvärlden har kommit ikapp och bitit mig i arslet . Svettas för att komma i fas på fabriken. Är ej anträffbar IRL/AFK men har mediatid varje söndagkväll samt i afton kl.21:00.

Mycket nöje.

P.S. Jag fick kasta boll i Lilla Sportspegeln-studion idag - barndomsdröm uppfylld. Check! D.S.

Första inspelningsdagen.

Mannen frågar sin hustru; Vad är det på teven i kväll då? Hustrun svarar; Det vanliga, en duk och en prydnadslampa.

O.b.s! Skämtet funkar bara på tjockteve.

Två fria armar.

Efter att ha kånkat runt på Lillapan i ett halvår var det så dags att i morse lämna hemmet med handväska istället för skötväska, busskort istället för barnvagn och lunchlåda (fast den glömde jag) istället för blöjor. Första dagen med två fria armar på sex månader. Det var gött.

Arbetsdagen i bilder:

De här var jag tvungen att lämna i morse. Det var lite trist.

När halva arbetsdagen passerat fick jag gömma mig i logen för att  tömma pattarna. Lillapan brukar ju sköta det i vanliga fall.

Den här fina affischen hänger utanför logen. Den är bäst.

Nu ska jag sova för i morgon ska jag till fabriken igen.

Praktikant.

Idag har Lillis varit praktikant på Härmapsmorsejobbet.

At the office.

At the studio.

Här har ni en sång om en annan som brukar följa med på jobbet.

Knegar´n.

Jaha, då drar Härmapan snart till jobbet då.

Klockan är för övrigt drygt kvart över sex.

Tjenare.

Favorit i repris.

Det blev nära nog ett Lillåstuge-hat trick för Härmapan idag. Vi kom i alla fall i mål två dagar i rad. Det hade lätt blivit en tredje om det inte vore för att vi måste åka "hem" (fasiken - det här är ju det äkta hemma) i morgon. På fredag ska jag till jobbet för fotografering, och på måndag börjar allvaret. Hejdå föräldraledighet. Hej tidiga morgnar och lön för mödan.

Nåväl, så här hade vi det idag.

Härmis, Lillis och Ellis.

Sedan åt vi våfflor med hjortonsylt a.k.a. mylta,

Så går en dag ifrån oss...

Fan det går undan, livet.

Fredag:

Uppstartsmöte på jobbet. Lillapan var med hela dagen (8:30-16:30). Sa inte ett knyst - duktigt litet barn. Kvällen ägnades åt På Spåret. Vi garvade när Oldsberg uttalade Radiohead. Det lät som Raodiohäd. Det var kul.

Lördag:

Bowling med släkten, i synnerhet med den jubilerande Brodern. Jag var kass. Sedan hängde vi på söder med några hippa människor. Åt pizza och så. Det gör man 2009.

Söndag:

Vi roade oss med att parkera i ett svindyrt parkeringshus i city (12 kr/10 minuter) och kikade sedan runt på Weekdays-rean. Det var Apmannen som skulle handla men det slutade med att han köpte inget och jag köpte allt. Som vanligt.

Måndag:

Lillapan fyllde 5. Månader alltså. Det firade vi med ett besök på BVC. Hon har blivit skittjock. Och lång. 7090 gram och 65,4 cm över havet. Morgontimmarna ägnades åt att hata eventim.se som skulle släppa Springsteenbiljetter men sköt fram släppet hela tiden. Jag fick inte tag i några tickets men halleluja, det gjorde några andra och jag fick en av dem. Man tackar!

Tisdag:

Ja, det är idag det. Och idag har Lillis och jag haft morsahäng med en massa kolleger till Härmapan. Vi åt svampsoppa, bytte bajsblöjor och pratade TV-projekt. Business as usual alltså. Efter morsahänget drog vi förbi Forum Nacka och där skriver de isär. Lillapan blev helt perplex av detta språkliga kaos.

Bokstavsoreda ovanför skötbordet.

Möte.

I morgon ska Härmapan på "uppstartsmöte" på nygamla jobbet. Tänka sig att fem månader snart gått sedan Lillapan föddes och att jag redan ska återinföra mig själv på arbetsmarknaden.

"Nylansering av Härmapan - stoppa pressarna!"

Nåväl, jag börjar inte jobba på rikt förrän i mars.

Peppad dock.

Deadlineångest.

Det är precis som när man gick i skolan. Allt var roligare än att göra läxor. Föredrog till och med att diska framför att plugga glosor.

Nuförtiden har Härmapan inga läxor att göra, men livet som frilansande skribent är gödslat med onödigt många deadlines. Nu kryper en av dem närmare. Måste skriva en krönika till Länstidningen. Men jag har inga smarta idéer. Hjälp mig, snabbt!

(Bara det att jag sitter och bloggar istället för att jobba visar på en ytterst hög grad av omognad - straffa mig).

Understimulans.

Fem veckor in i föräldraledigheten och jag håller på att gå sönder av tristess. På samma sätt som jag tidigare missbrukade hemnet sitter jag nu och "porrsurfar" på amv.se. 

Tittar efter tjänster för brinnande livet. Drömmer om en anställning. Men till vilken nytta? Härmapan är ju reducerad till en mjölkmaskin för tillfället. Längtar så vansinnigt mycket efter att få jobba igen och ser för första gången (någonsin!) fram emot min månatliga deadline som krönikör i lokalposten. För inte kunde jag släppa jobbet helt.

Det är underbart att vara mamma, verkligen, men när det är dags att dra fram pattarna "för sjunde gången den dagen" känns det rätt hopplöst. Jag vill ju kunna ha läckra, icke amningsvänliga klänningar. Dricka två flaskor vin på raken. Vifta efter taxibilar vid femrycket en lördagsmorgon. Slippa lukta sur mjölk...

Och tänk att få lägga upp fötterna på vardagsrumsbordet efter en tuff dag på jobbet.

Det komiska i allt detta är att jag vet att när jag börjar jobba igen kommer jag längta tillbaka till den här tiden. Jag bara vet det.

Nu ska jag steka lax.