Update.

Härmapan har haft lite fullt upp. Ni kan läsa mer på systerbloggen Notan...Tack!. Där berättar Apmannen om vad som varit på G (snacka om parallella universum). Han skriver till exempel om att Lillapans namn fick en egen fest i lördags. Då blev det så livat att Lillis satte presentsnöret på huvudet. Framåt nattkröken dansade hon på bordet. Det var en sannerligen lyckad tillställning.

Lite maraccas, lite lambada. Fint det.

Bra skit.

Igår fick den hittransporterade mormodern passa Lillapan medan Härmapa + Apman gick på tillställning. Det var den så hett efterlängtade "Oh no... It´s christmas!"-konserten som besöktes. Det var ganska så bra skit.

Markus Krunegård stämde upp i O helga natt. Det var fint. Pälsen stod när David Sandström gjorde Steve Earles Christmas in Washington. Jonna Lee sjöng sinnessjukt bra och nykomlingen Adiam Dymott var snyggast av alla.

När Annika Norlin och David Sandström duettade Fairytale of New York avslutade de med pardans, hjärtligt! (Fet riverdancevarning på den låten dock).

Strängen var också snygg. Som vanligt. Och peppade upp publiken med Det är inte snön som faller.

Allt som allt var det en trevlig afton som avslutades med lite för många öl på någon slags efterfest.

Repris, tack.

Team Annika och David.

Ridå.

Det skulle ju vara match i kväll. Härmapan skulle spela i det vinnande laget. Och isen den var spolad.

Men vad händer? Jo, regnhelvetet kommer och pajar alltihop. Ridå.

Istället blev det musikquiz, alkohål i huvudet, glögg och korvmebrö. Inte helt dumt fast pucken hade varit bättre.

Apamannen fyllde för övrigt 31 idag.

Alldeles för blött.

Kära dagbok.

Idag har hela familjen Härmapa varit på fest. Först åt vi korv och firade en trettioåring, sedan lånade vi ut Lillapan till en skitfull tjej. Fast vi tog tillbaka Lillis då vi insåg att fulla tjejen höll på att bryta nacken av henne.

Efter festen åkte vi till Södermalm och hängde med några sköna typer. Vi fick fruktsallad och umgicks över internet d.v.s tittade på filmklipp på youtube.

Ett smakprov på vad vi såg.

Godnatt dagboken.

Winter Jam.

Idag var familjen Härmapa på skid-/snowboardtillställning på Stockholm Stadion. Det var snöigt värre och damerna från öfvre hade plockat fram rävpälsarna, de jävlarna.

Efter att nästan ha fått hjärtstillestånd av volymen ner på platten, lämnade vi pöbeln och gav oss upp på VIP-hyllan för att njuta av spektaklet. Där var det varmt och det bjöds på soppa och öl.

Utsikten från "hyllan". Inte så pjåkig.

Lillapan hade det gött. Tussade runt där i sitt ylleunderställ och förundrades över konstiga människor i alldeles för stora kläder.

Passar på att räcka ut tungan när morsan tittar bort.

Men vem i hela friden förtjänade ett dylikt "lip" från Lillapan?

Jo, den här snajdige kisen i den så upphaussade "byråmössan".

Hej! Jag bor på Söder och jobbar med design.

Sedan somnade Lillapan.

Lillapan ligger och är lite styrbord och babord.

När vi ledsnat drog vi till Centralstationen, käkade burgare och plockade upp Lillis Gammelapor som är på besök i helgen.

När portot kostade 3 och 85.

Under födelsedagsmiddagen häromdagen klingade så min vän Malin i glaset.

Vafalls, tänkte Härmapan. Är det tal på gång?

Nja, tal är nog fel ord, men Malin läste upp ett brev hon fått av mig.

Ett brev jag skrivit på sommarlovet mellan nian och gymnasiet. Härmapan var alltså 15 bast och lite tonårsdum i huvudet.

Brevet.

Billigt med porto.

Vi skrattade så att vi grät när Malin läste högt.

Ni ska också få vara med. Här nedan följer brevet, komplett med stavfel och hela köret.

Mycket nöje:

Malin! (Min lilla sockertopp!)

Puss, puss, puss, puss, puss, puss, puss, puss x hur många som helst. Jag blev så glad när jag kom hem & det låg ett brev här i vår lilla postlåda som väntade på mig. Och vad bättre var - det var du som skrivit det. PUSS! Lav ja så match!

Stumpan... (läses med eftertanke & nedåtgående tonfall, OK vi tar det igen) Stumpan... skulle du vilja vara så vänlig att förstå att jag inte gillar Kaj. Förresten så stavar han med i - Kai (fjompa). Kai Lüdemann, Somxxrhxxxxn x, 53 844 Mxxh, TYSKLAND Tel: 0xxx5/5xx3.

Skriv eller ring honom. OBS! Inte skämt, gör det...

Han gillar ju yngre tjejer. Han är 24, ska vara gift och ha barn, Volvo, hund & radhus du vet. INTE sant! Jo det är sant. OK, han är jättesnäll & trevlig men snälla nån. Nej, usch jag har absolut inga som helst sådana känslor för honom. BLÄK!

Han kanske skulle vilja ha min lillasyster istället. Han kan få hennes nummer så slipper han ringa mig. Det är ju absurt, han är nästan 10 år äldre än mig, bor i ett annat land & dessutom är han nästan 2 meter lång.

I och för sig är han golfproffs & har stenrika föräldrar men, "pengar är inte allt", som de gamla grekerna alltid sa. Han har inte ringt eller skrivit och jag hoppas att han aldrig gör det heller. Jag kommer i alla fall INTE att höra av mig. Det värsta är att han antagligen ska komma upp hit i vinter på "skidsemester" (vissa har ju råd med sånt), och bo hör hos oss på Englandsv. 4 i Åre, på jorden. Ifall han kommer emigrerar jag nog till Ö-sund & bor i lghten istället. Ja, du läste rätt. Vi har äntligen hittat en lägenhet. Det är en stor fin 1:a på 47 kvm med ett ganska stort kök & badrum. Det får duga, man har ju inget val längre. Det börjar dra ihop sig till skolstarten & man får helt enkelt ta vad man får. Jag hoppas att det kommer gå bra.

Goda nyheter - Jenny kom in på PC (fanfarer). Så vi ska bo tills. Bara vi inte råkar i luven på varann allt för ofta.

Du ska komma & leka med oss & sova över. På morgonen ska vi äta stor frukost & mysa ända fram på förmiddan. Jajemen det ska vi göra för du är min pussgurka.

Du är visst en massa andras pussgurka också. Thomas & Stoffe & allt vad de heter. Men det gör inget. Jag delar dig gärna med dem så länge du vill & tycker det är OK. Det är du värd, frågan är om de (killarna) är värda dig. Du är ju faktiskt "the Queen". Snygg är du också din bonntjyv. (Hmm, vissa får allt, hur känns det Malin?) Snälla berätta hur det känns!

Du är inte perfekt, det är ingen men du har så många goda sidor. Snygg, smart, smal, lång, duktig överhuvudtaget (snb, sjunga, skolan, allt...) SEXY, utstrålning (måste vara något du lärde dig på sjcharm-kurschen) Hihi. Ja du Malin, du är en godhjärtad flicka du, & jag gillar dig så mycket. Människor man älskar & tycker om brukar man sakna när de inte finns i ens närhet. Jag saknar dig, Malin!

En annan jag saknar är Ida (Bergström) hon flyttade ifrån oss. Hon bytte ner sig rejält. En flytt från Åre (Duved) ett ställe där hon har underbara vänner, till Skåne - plattlandet. Så djävla dålig stil, I´m getting so mad. But, it´s up to her. Hon hade faktiskt kunnat bott kvar här själv, men inte då. Jaja, nu har hon i alla fall gett sig iväg & man kan ju bara hoppas på att hon trivs och har det bara bra där nere tillsammans med Nils Holgersson. Men det är ju lite tråkigt. Randi har också flyttat, fast bara till Kvarnstigen.

Jag vill att du ska komma hem nu. Du kan väl komma hit & hjälpa mig att flytta. Kom nu, jag vill det. Jag vill pussa på dig & känna din lukt. Kom nu, kom nu, kom nu!

Ursäkta att jag skriver så fult med det finns skäl:

* Jag ligger i sängen

* Klockan är runt 1/2 2 (nattetid)

* Jag är trött, almost dead

* Har bara för någon timme sedan kommit från Norge. Vi har varit och hälsat på bekanta i ngn stuga där

* Dessutom så kan inte skriva snyggt. Så var det med det.

Jag vill ha dig i mörkret med mig! Tiden den stannar när du inte är här! <- Ny text tillägnad MALIN THE QUEEN.

Det var rätt kul på Yran, rätt mycket musik blev det. Det var skoj, mycket sol & fint väder. Men en Yra duger ju förståss inte för 08-Malin, nej hon ska på glassigare festivaler. Slickepinne-slickare! Nej, ärligt talat hade jag också stannat i Sthlm för att gå på Lollipop om jag inte hade behövt åka hem. Men jag kunde inte stanna. Var tvungen att åka hem & fixa lght. & det ordnade sig. Toppen! Det är ju lysande. Malin, jag håller på att avlida för jag är så j-la trött- Det betyder att jag inte orkar skriva mer, zznark! Men det betyder inte att jag inte vill. John Blund är för hård mot mig. Snart faller ögonlocken slött ihop & mitt dregel rinner längs med kinden för att lämna en våt fläck på kudden.

Malin jag älskar dig.

Puss & Nuss

Din för alltid, Julia

Separationsångest.

Igår var Lillapan exakt 10 veckor och 4 dagar gammal.

Igår var Härmapan exakt inställd på att gå ut för första gången på ganska så jävla länge.

Det visade sig vara svårare än förväntat.

Förberedelserna gick lysande. Bröstpumpen har gått varm, frysen laddats med Lillapekäk. Mormodern och Apmannen var peppade på att stanna hemma med den lilla.

Mina tjejer kom och firade min födelsedag lite i efterskott. Vi åt finfin middag, jag fick present och vi drack lite vino blanco. När klockan började närma sig 23 var det så dags att bege sig in mot Storstan. Och vips fick Härmapan stora skälvan. "Nej - jag kan inte bara lämna mitt barn! Det är ju hur jävla egoistiskt som helst, tänk om hon blir skitledsen och så finns jag inte här. Hjälp!".

Men så kom jag på, att Apmannen är precis lika mycket förälder som jag. Enda skillnaden är att jag "är maten". Det problemet hade vi ju dock löst. Efter lite kloka tankar och ett visst peppande från mitt dambesök tog jag beslutet. Klart jag skulle hänga med ut.

Sagt och gjort. Och när jag i Debaserkön fick sms:et "Ätit bajsat rapat somnat sover... Puss." från Apmannen kände jag bara - jäää, nu kör vi!

Jäää, nu kör vi!

Sedan dansade vi till Turbonegro.

Slutet gott, allting gott.