Låt musik i moll ackompanjera detta inlägg.

Det är lite sorgligt, men Härmapan flyttar nu. Kom gärna och hälsa på i nya plejset:

www.harmapan.tumblr.com/

Idioter finns det gott om.

Jobba hemma med sjukt barn.

Det är lite knivigt att få något vettigt gjort när man har en snorig ettåring i hasorna. Har några trick i boken dock.

Du tittar, jag skriver, okej?!



Rita något till mormor! Vi skickar det på posten sedan, lovar...



Ja, du FÅR ha gummistövlarna på vid lunchen.



Några tips för en relativt friktionsfri arbets- + vård av sjukt barn-dag i hemmet. Hon sover nu, måste passa på att ha ett telefonmöte.

Awardwinning blocketbild!

Åh fiffan.

Hoppa häst är bäst.

Idag var en intressant dag "på jobbet". Gjorde något jag aldrig gjort förut. Jag hoppade häst. Att sätta en icke-ryttare (läs mig) på att hoppa häst, det är ungefär som att sätta en körkorts-/omdömeslös förare i en räserbil. Det var svårt, jag var rädd och ramlade av två gånger.

Har fortfarande sand i munnen men längtar tills jag får testa nästa gång.

Underbemannade alt. bara förvirrade.

Lillis kom hem från dagis med byxorna Kriss Kross-style.

Lillis första tandläkarbesök.

Akut så klart. Jävla balanssinne. Fast ett klistermärke ur plåtlådan är aldrig fel. Lillis tog ett glittrigt med en hund.

Tisdagsfestligt @ the Office.

Stoppa pressarna, Lillapan kan ha tofs!

Länge sedan man vaknade med en sån här...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Härmapan och 1600-talet

Jobbar på slott idag. Ikväll - hem till kojan.

Det är inte jättelänge kvar tills jag fyller år.

Vill därför ta tillfället i akt och önska mig plåtar till "Drömmen om Herrön - Killinggänget på Dramaten" i fölsedaspresang.

www.dramaten.se/Dramaten/Forestallningar/Killingganget-pa-Dramaten/

Seså, kila iväg och köp, snart slutsålt, snart slutsålt.

Lebensqualität.

Go´frukost i soffan, framför teven som surrar morgonnyheter. Ingen unge som skiter ner sig och spiller gröt, ingen make som försover sig och blir på dålig humör. Bra onsdagsstart!

Försökte fånga Lillis salladsskägg på bild.

Det gick sådär.

Dollsche e gabbanna.

Idag fick Lillapan ett par Dolce&Gabbana-jeans av sin morfar. Lyckligtvis köpta i Turkiet.

Manlig sårbarhet.

Proffsigt. Verkligen.

After dagis.

Lillis är frisk och tillbaka på älskade dagis. Firade det med lite "after dagis" idag, drog till Berns. Det var fasligt fint att ränna runt där på terassen. Blöjan bytte vi på marmorgolv. Tack Magasin Åre för en trevlig tillställning.

Lillis på Berns dass:

2009 blöjbyte, 2030 något helt annat (inget olagligt hoppas jag).

After after dagis.

Dagis, vi längtar efter dig.

Lillapan är sjuk. Hon är hemma, själv. Närå, men hemma med farmor. Jättesnällt av farmor, men dagis, vi längtar efter dig.

Dj-bås för hemmabruk, bara 129:- på IKEA.

VAD?

Är det som gör att folk går i shorts när det bara är ett par grader varmt?

Kombinera jobba hemma/vara hemma med sjukt barn.

Vilket skämt. Jobbar nu istället.

Häpp.

Hej! Jag heter Härmapan och är en idiot.

(alt. "Hjulet snurrar men hamstern är död".)

Glömde visakortet hemma idag, kom på det i lunchmatsalen strax innan jag skulle betala bulgur-grejset jag lassat upp från buffén. Min kära kollega löste ut mig. Tack för det.
Sedan gick jag till optikern, undersökning och en linsbeställning på det.
- Det blir 390 kronor tack!
- Eh... jag har inte det. Eller alltså, jag har det, fast inte här. Ingen plånbok...
Som tur var hade optikergänget småbarn och lade Bolibompahållhake på mig. "Vi ringer kvällspressen om du inte kommer och betalar en annan dag, hö hö hö".
- Tack. Tack. Tack så mycket. Kommer i morgon, lovar.
Tio minuter senare försökte jag handla middagsmat på Coopen. Fortfarande utan plånbok. Det gick sådär. Lyckades dock skrapa ihop tjufemåfemti i smårassel och köpte en färdig soppa som säkert hade en miljon E-nummer.

Hejdå.

Ett par söta flicktrosor.

Som småbarnsförälder får man en del junk i mailboxen. Sista tipset får mig att vilja köpa kalsonger till Lillapan.

Telefonterror.

Telefonen ringde nyss. Det var dagis. Barbro på Violen. Hon lät väldigt nedstämd och talade ytterst långsamt och mjukt.

- Ja hej, det här är Barbro på Violen.
- Hej!
- Jo... nu är det så här att... det... det har hänt en olycka.

Ridå. Jag kände hur färgen rann av mig och spyfärdig pep jag fram ett litet "jaha". Lillapan, älskade Lillapan. Är hon död? Några sekunder och tusen scenarier senare fortsätter Barbro på Violen.

- Majken (ja, Lillapan heter ju så, reds. anm.) har slagit sig ganska ordentligt.
- Nej...

Jag både hörde och såg ambulansen framför mig. Älskade lilla knyte.

- Fast det är inte så farligt, hon har slagit munnen och näsan.

Back to normal.

- Jaha, jajaja... det har hon gjort tusen gånger tidigare. Var det inget värre?
- Nja, ni kan ju i alla fall kolla så att hon inte slagit i tänderna. Jag fick inte riktigt till att kolla, det är nog ingen fara men...

Plötsligt är stämningen lättsam och Barbro fnittrar lite.

- Det var ju tur att det var soppa idag, hon åt tre portioner spenatsoppa och skrek otåligt efter mer.

That´s my girl. Lillis alltså, inte Barbro.

Barbro är bra men måste lära sig att man alltid börjar ett föräldrasamtal med.
"Hej det är Barbro på Violen, det är absolut ingen fara, men...".

Ja du, Adrian Bonds, du framstår som fasligt smart...

Ur gårdagens Metro.

Han sa att han hatade den.

Men nu släpper han den inte. iPhonen.

Mulle.

Idag var en sådan där dag. Så vi klämde ned Lillis i bärmesen, tog med oss några av de finaste och gav oss ut i svampskogen. Jag är väldigt dålig på att hitta svamp. Det blev kanske 15 trattkantareller och 3 gulisar. Vi gjorde sås av dem till middagen. Vågade aldrig plocka den orangea Tjernobylsvampen. Nu Freaky Friday. I morgon brunch hos farsan, jo - han heter faktiskt så.

Nya iPhonen har flyttat in, hejdå på ett tag!

Illiterat my ass.

Lillapan kan:

Äta mat (typ) själv.


Spela maraccas och låtsas att hon är i Rio.

Dansa skiten ut Beyonce.

Pussa hackspetten Lillis!

"Okej morsan!"

True blood.

Har äntligen haft tid att grotta ned mig i True Blood. Säger så här: You had me at the intro.

Lillis knatar!

Vi var och lunchade idag, Lillis, hennes mormor och jag. Det var väldigt många andra barn på fiket. Alla kunde gå. Nästan. Förutom Lillis som satt där, ensam ful. Fast jag tror att hon inspirerades, för ett par timmar senare släppte hon sargen. Äntligen, som Fylking skulle sagt.

Skogen v/s krogen.

Stockholm - Östersund för 1 spänn, det är sjukt billigt det, så vi åkte upp igår Lillis och jag. Hänger i Duved och har varit supernöjda med hela arrangemanget tills nu. För jag insåg nyss att jag i storstadsfrånvaron missar det här. Crap.

Lillis har dagispepp. Dagis har Lillispepp.

Awww...

När man är morsa (som jag) så grinar man en skvätt på slutet.

Lillis undrar: Vad tjänar en lokförare?

Hellre Twilightkristen än frireligiös.

Hälga.

Fredag: Håkan Hellström på Grönan.
Lördag: Gött kött på Koh Pahngan.
Söndag: Lekparkshäng och fiskpinnar.

10/10

Shall I or shall I not?

Tänk bort blänket och ersätt det med trocaderobottnar.

Klart man vill lukta Bruno Banani.

Jag kommer, Nashville!

Nytt liv.

Idag skrev jag in ordet "föräldramöte" i kalendern. Det är nya tider nu, när Lillapan börjar på dagis. Nya tider, mycket att minnas. Jag beställde en iPhone för att hålla reda på allt. Tack så mycket, varsågod.

En vanlig dag på jobbet 2.1.

Drömlaget.

Jag ser supertöntig ut. Mest troligt för att jag är en tönt.

1 timme och 10 minuter.

Det blev ju som bekant ingen Kristall till Härmapan i fredags men idag fick jag en guldmedalj. Det fick ju alla som sprang tjejmilen. Jag tog den på 1h och 10 min, milen alltså. Hyfsat nöjd med tanke på att jag aldrig har sprungit en hel mil förut. (Det gjorde jag iofs inte nu heller, för jag gick en bit - sopa). När man kom i mål bjöds man på ostkaka. Det är bland det äckligaste jag vet.

Veckoslutspepp (eller depp, beroende på hur man ser det).

Fredag: Kristallen
Lördag: Ettårskalas
Söndag: Tjejmilen

Vatten över huvudet?
Ja.

Stoppa pressarna: Lillapan är ett!

Härmapan ♥ Zach Galifianakis + Will Oldham.

Min bästaste. Min tröttaste.

Hej Härmapan, det är jag, gallan!

Idag har varit en intressant dag. Hade inspelning och mitt emellan två tagningar kände jag att jag hade lite ont i magen. En fis på tvären kanske. Men icke. För jädrar vad ont det gjorde. Och ondare. Och ondare. Och superont. Jag däckade. Låg i soffan och kved.

Min chef trodde nog att jag höll på att dö för hon ringde ambulans och klappade mig ömt på håret. Jag blev lite sur när hon ringde ambulans. Höll ju inte på att dö.

Tack och lov drog ambulansen till den brinnande båten och jag slapp ta resurser i anspråk. En och en halv timme senare klingade smärtan av. Jag jagade cleareyes, sminkade om och brände av det sista av inspelningen. Vad hände?

Jo, gallstensanfall. Varsågod, tack så mycket.

Middag på enmanhand. Väldigt romantiskt.

Great minds think alike.

Funderar på att flytta.

Flytta bloggen alltså. Till tumblr för att det verkar fräscht. Men jag vet inte om jag orkar, vad tycker ni?

Bara 1400:- st! Jag fyller år i november...