Kryckåkning är inte min deal!

När Härmapan var 13-14 år började jag åka snowboard. Brorsan gjorde ju det. Och alla hans snygga kompisar. Det här var tidigt 90-tal och det rådde KRIG mellan skid- och snowboardåkare. Skidåkarna kallade våra brädor haschplankor (för övrigt ett rätt vanligt förekommande uttryck bland ignoranta overallgubbar än i dag) och brorsan+gäng kallade skidåkarna för kryckåkare.

De tryckte till och med upp t-shirtar med texten KRYCKÅKNING ÄR INTE MIN DEAL!

Det här uttrycket, kryckåkning, hade arkiverats långt inne i de mörkaste delarna av min hjärna... tills igår! Då fick jag nämligen ett meddelande på Facebook från en viss Cast Crutcher, d.v.s. Gips Krycka, typ. 

Så här såg meddelandet ut, rätt obskyrt om jag får säga det själv:

Ålrajt, han skickade till fel person... eller?!

Nä, jag tror faktiskt inte det, tror snarare att han fiskade efter lite sexual arousement. För kolla in snubbens medlemsgrupper:

Ett urval:

Cast fetish lovers

Leg Casts are Sexy!!

Everyone Loves A Girl On Crutches

Amputee Fetishist ONLY

o.s.v...

Han gillar kryckåkning helt enkelt.

Nu är frågan hur vi ska gå vidare, ska jag:

1. Svara på hans mail och avslöja att jag gått på kryckor typ tio gånger.

2. Photoshoppa till en bild av mig med ett fläskigt bengips och skicka till honom?

3. Respektera hans böjelser och låta det hela bero?